Reflektion över ett lyckopiller

Det är en underlig känsla när du inser att något som du från första början trodde skulle kännas som en lite "bara bra"-upplevelse förvandlas till att bli ett lyckopiller så fort du bara tänker på det. Ett minne som får dig att fnissa eller le fånigt. Alla andra tror att du fått spader eller ljuger när du berättar om det för det är liksom bara för bra för att vara sant. Det är så jag tänker titta tillbaka på resan till Ukraina. För även om det fanns gråa dagar och till och med några tårar så var det för det mesta bara lycka. Lycka över livet!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0