Fröken Fru

Igår åt vi sniglar, idag flyttade vi en mur, imorgon åker vi till Paris och i övermorgon flyger jag till Sverige.

Everyone gives their life for what they believe in. Sometimes people believe in little or nothing and yet they give their life to that little or nothing. One life is all we have, and we live it, and then it’s gone. But to give up what you are and to live without belief is more terrible than dying, even more terrible than dying young.

Nu är väskorna packade och vi är sovklara. Kvällen spenderades på språk-caféet igen och vi har suttit och skrattat mycket och länge åt brittisk humor. Imorgon tar vi tåget vidare till en YWAM-bas utanför Paris, där ska vi vara i lite mer än en vecka. Förlåt för den väldigt dåliga uppdateringen med foton, Tours är en jättemysig stad men vädret ville inte riktigt så fotona vi tagit gör den inte alls rättvisa.. Så så är det med det, jag ska försöka bättra mig den kommande veckan. Vi är ju trots allt i Frankrike! En annan sak jag upptäckt är att jag verkligen är fumlig med språket nu för tiden, totalförvirring! Det är näst intill omöjligt att få till en fyndig svensk mening. Jag borde nog börja läsa svenska böcker igen.. Eller bara ta mer foton så folk inte läser så noga. Nu ska det i alla fall sovas och imorgon blir det sorgliga farväl! Bonne nuit!

Idag har det snöat! Knasigt. Ringde familjen igår och hörde att det snöat ännu mer hemma och tänkte då förnöjt att här snöar det i alla fall inte. Tji fick jag. Chocken varade ju bara i en halvtimme eller så för sedan hade allt smält bort igen. Jag är nöjd för det, vill gärna ha det lite vårigt här i Frankrike. Men när vi intar Åre, då är det minsann vinterglädje för hela slanten. Vi kollar lite på X-games och längtar till backen..

The Ultra Death Sauce, trevlig stämningshöjare på alla slags tillställningar. Den absoluta höjdpunkten är när någon annan än du själv tar en alldeles för stor dos och lider av sitt misstag. Smakar Smarties till en början, sedan gör det mest bara ont.. Prova, någon frivillig?

Laddaren till datorn är kaputt men annars är det mesta på topp! Tours är en härlig stad med mycket historia, församlingen vi arbetar med är dessutom som en enda stor familj så vi känner oss väldigt välkomna. Rickard och jag bor hemma hos Stacy, en brittisk missionär som just börjat arbeta i kyrkan. Rena lyxen så här långt, vi blir bortskämda av våra värdar och njuter så mycket vi bara kan. Så här långt har vi hunnit med lite sightseing och att medverka på en gudstjänst och en ungdomsgrupp i församlingen. Vi var även på en gemensam gudstjänst för alla församlingar i Tours, allt från katolska kyrkan till evangeliska frikyrkan. Något de gjort flera gånger om året i över tio år nu, bra ekumenik med andra ord!

Ikväll var vi på ett "språk-café" och träffade utbytesstudenter från världens alla hörn, jag satt med ett gäng amerikaner och gladdes över att tänka och prata engelska. Så, so far, so good. Imorgon har vi ledigt så då tänkte jag tvinga med mig Rickard ner till centrum för att spana på gamla fina slott (som Tours är känt för), titta lite i butikerna och kanske ta en kopp kaffe och en croissant. Vi får väl se!

Au ravoir Paris, bonsoir Tours. De kommande två veckorna kommer vi arbeta med en församling i Tours och bo utspridda i familjer. Så det blir lite spännande att faktiskt bo hemma hos någon, då blir det ju fransk kultur på riktigt! Hur det blir med kommunikation med omvärlden är ännu ett mysterium, det återstå att se helt enkelt. Nu ska vi dammsuga och spise rester innan vi rusar vidare till tåget..

Närmre Mona Lisa än souvenirshopen mitt emot Starbucks kom vi aldrig. Men till och med gratisområdena på Louvren var ju rätt så tjusiga, för att inte tala om fasaden.. Natti natt!

Näst sista dagen i Paris innan vi drar vidare till Tours. Jag är tacksam för en lindrig introduktion av outreachen men ser samtidigt fram emot att vi ska få lite mer att göra.. Att hitta en balans är alltid svårt. Nu på morgonen drar ungdomarna till Montmarte medans vi gamla ledare ska boka tågbiljetter, handla mat och jag vet inte vad. Skulle gärna sett Montmarte jag med men det får väl bli nästa gång istället, Paris är ju trots allt inte så långt borta. Och slutet på en resa är ju trots allt bara början på en ny.

I dag gjorde jag en ännu större tabbe och tog inte med mig kameran ens en gång.. Det borde ju vara straffbart när man är i Paris. Nästan varje dag så här långt har vi haft fransk-historielektion med Isabelle som arbetar med YWAM här i Paris, och idag tog hon med oss till Musée Carnavalet. Ett gammalt palats där man återupplivet epoker ur Frankrikes historia. Idag var huvudtemat franska revolutionen så det var mycket spanande på giliotin-modeller och målningar av Marie Antoinette, väldigt trevligt. För övrigt var alla ganska trötta idag efter gårdagens alla strapatser så det var ett smått "dävet" team som landade i vår lägenhet på kvällen.. Det har varit en kall men ganska bra dag. Känns inte riktigt som outreach ännu, det har varit väldigt mycket introduktion men det känns som om det varit bra, man måste ju trots allt förstå ett lands historia för att förstå varför det fungerar som det gör idag!

Precis när vi klivit av metron i Châtelet blir jag jätteförtjust när jag får syn på den fina karusellen framför Conciergerie Palais de Justice och langar upp kameran för att knäppa min första bild. Till min stora förskräckelse har jag glömt minneskortet i datorn i lägenheten, så vi fick glatt slösa fyra metro-biljetter och en halvtimme på att åka fram och tillbaka för att hämta minneskortet.. Håhåjaja.

Conciergerie Palais de Justice, med en rink för romantisk skridsko-åkning framför. Därav diverse strålkastare. Väldigt fascinerande med alla pampiga byggnader överallt.

Turist, javisst!

La Seine

Efter besöket på Notre-Dame strosade vi runt i St-Michel i universitetskvarteren innan vi åkte vidare till St-Lazare för att besöka vårat favoritköpcentrum Citadium sedan i våras. Efter det blev det till att avnjuta en välförtjänt paus på Starbucks! Det blev även ett McDonald´s-besök och lite fönstershopping i enorma Printemps innan vi åter satte oss på metron för att avsluta dagens sightseing.

Nu har vi fått internet för resten av tiden här i Paris, kanon! Vädret är mulet, huvudet i kras men humöret är på topp. Nu ska vi ut och strosa!

Resan gick jättebra och igår vid två-tiden var jag tillbaka på Rue de Bellville i Paris och äntligen i Rickards armar igen. Så fort vi kom innaför dörren kastades vi rakt in i en historielektion om Frankrike. Strax därefter tog vi metron in till de centralare delarna av Paris för att få skåda det vi just pratat om i verkligheten. Vi började med monumentet i Bastille just där franska revolutionen bröt ut. Sedan guidades vi vidare genom välskötta parker, sick-sackade mellan gamla kullerstensgator med små dyra franska mode- och smyckesbutiker. Vi fick se det fina judiska kvarteret och upptäcka små palats både här och var mitt i staden, alla med fantastiska gröna innerträdgårdar.

På kvällen bjöd Ebby på afrikanskt och alla var väldigt belåtna trots att hela våran lilla upptäcksfärd spenderats under varierande mängder regn. Efter lite te gick flickorna till sitt och pojkarna till sitt, medan Rickard och jag stannade kvar i "vår" fina lägenhet och spelade Mahjong, drack mer te och tyckte det bara var väldigt flott att vara tillsammans igen.

Idag tog vi sovmorgon allihopa och åt frukkost vid tolvtiden. Innan dess tog Rickard och jag en kortkort promenad uppför gatan. Himlen var knallblå och det var definitivt mer än fem plusgrader! Rena värmeböljan! Så det var lycka. Tyvärr dämpades glädjen lite av att jag blivit kanonförkyld. Otroligt typiskt. Så ikväll när resten av gänget är iväg på mässa i Notre-Dame-katedralen så sitter jag ensam kvar. Men, även om jag inte kan andas ett dugg genom näsan just nu så planerar jag att vara frisk tills imorgon, för då är vi lediga och jag vill väldigt gärna upptäcka Paris med min man, strosa hand i hand med varsinn baguette i högsta hugg och hinna med en lång sittning på Starbucks. Det låter som en bra plan!